I bland blir det inte som man tänkt. . .

Såg fram mot ledig helg. Makens födelsedag hade jag tänkt fira vid Söderhavet framför en öppen eld. Tänkte att hans morgonpaket skulle innehålla grillkorv, bröd, potatissallad och tomater. En liten ledtråd om vad som komma skall... Men så blev det icke!

Liten blev magsjuk i går kväll och han höll på in på små timmarna, stackarn! Han var även lös i magen så det var dubbelt synd om honom. I morse hade han dessutom feber så att åka ut på äventyr var inte att tänka på. Firade mannen med frukost och ett riktigt paket ist. Till lunch bjöd jag på en grilltallrik inomhus innan vi firade honom med tårta och paket.

Dagen har varit lugn och vi har även hunnit med en del jobb ute och i dotterns rum. Nu vill liten lägga sig så det är nog bäst att jag avslutar detta -Ler!

Natt i natt

Hörseltest. . .

Då har jag äntligen varit hos audiologen. Min hörsel är det samma som förut och jag hör alltså inget sämre än sist men var dock tvungen att lämna i från mig min ena hörapparat då den gått sönder. Fick göra nya "snäckor" och såg att färgen är ny... läcker grön mot från söt rosa

Ha de`

Barndop och födelsedag. . .

Fick en efterlängtad inbjudan till min brorsons dotters dop. Tidigare var jag lite bekymrad över att jag skulle jobba denna helg men när jag tittade på datumet och på mitt schema såg jag att jag var ledig. JIPPI!

Dessvärre fyller min man år just den dagen så det blir inget dop för våran del. SNYFT!
Men en födelsedag är inte dumt det heller...

I dag är jag ledig efter en intensiv arbetsvecka och helg.

Så i dag ska jag göra något som jag längtat efter väldigt länge. Jag ska scrappa och det jag tänkt göra är ett dopkort till lilla T

Ha det gott //C

Han e underbar. . .

Björn Skifs, alltså! 

Den 9:e Oktober åt vi buffe på Chinamuren innan vi intog våra platser på Conventum. Det är andra gången vi ser honom och han är helt out standing! Me love, nickar!

Han bjuder verkligen på sig själv, Björn och det händer alltid något på scenen som dessutom är dekorativ med, i detta fall, spindelnät, husbyggnader och porträtt för att nämna en bråkdel av det som bjuds på scen!

Jag blir alldeles varm i kroppen av denna artist...

Höst skoj. . .

Liguster plantor. . .

Nu är även alla hål i häcken åtgärdade. Där har vi i fredags planterat 25 nya liguster plantor...

Höststädning

Höstsolen sken starkt över frost klädd mark. Nu skulle vi passa på och ta bort alla löv som låg utspritt under träden. Vi gick ut klockan 10 på förmiddagen och jobbade till 18.00. Endast en timmes lunch och kaffepaus på hela tiden. Sonen gick in vid 13 då hans kompis kom över.

De här 2 bilderna togs några dagar innan vi körde i gång.

Det är en hel del ska ni veta.

Dotter 2 blåser i hop löven till en hög som sedan ska komprimeras till 1:15.

 Här nedan leker sonen i lövhögen som bara blev större och större ju mer jag krattade...

Som sagt! Det tog lång tid att få i hop alla löv. Dessa skulle sedan sugas i i lövsugen där de blev mindre. Påsen som rymmer 8 liter skulle tömmas då den blev full och det var ofta det! 

Förra året gjorde vi arbetet på kanske två timmar, 22 svarta säckar, och då var vi tre som krattade, samlade i hop och bar i väg tunga säckar med följd av ond rygg och armar av allt böjande...  

I går jag jobbade effektivt i sju timmar och första timmen hade jag hjälp. På den tiden planterade jag även några växter som jag fått av en vän. Det var värt den långa arbetstid då jag slapp knä och rygg böj. I dag har jag endast lite träningsvärk i armarna. 12 lätta säckar blev det

Rundeln är också rensad från ogräs och på gräsmattan återkom fler löv så snart det blåste till... men fint blev det till slut

Min man bar in fyra pallar med pellets och dotter 2 städade hela övervåningen då hon gått in. Hon stod även för matlagningen. Jag måste ha världens bästa barn!

Kram //C

Cancer. . .

Jag vet inte varför jag hamnar på sidor som bland annat denna. En fyrbarns mamma som får sitt livs värsta prövning då en av hennes söner få en hjärntumör... Usch! Varför läser jag detta överhuvudtaget? Minns ni Anna som jag berättade om tidigare? Hon fick diagnosen bröstcancer då hon nyss blivit mamma. Då livet egentligen skulle börja för henne tog det ist slut. Jag följer fortfarande hennes blogg där mannen uppdaterar emellanåt, för oss läsare och för sin egen skull. Gråter varje gång...

Varför läser jag?

Kan det vara så att rädslan att själv hamna där väcker min nyfikenhet? Inte glädjens nyfikenhet utan empatins och rädslans? Min mamma gick bort i cancer för snart tre år sedan så jag har själv upplevt hur det är att vara nära anhörig till en cancersjuk människa. En erfarenhet som jag bär med stor sorg i min själ och hjärta (-snyft) och som jag mer än gärna varit utan

Har som några av er vet, även jobbat på en neurologisk avdelning på sjukhuset där jag bor och då mött människor med mycket dystra diagnoser. Då var jag den trygga stabila undersköterskan som patienterna och deras anhöriga kunde söka tröst och styrka från. Jag har sett många människor (patienter) med panik i blicken och samtidigt sett deras liv sakta rinna ur dess själar. Jag har varit i "kylrummet" så jag vet hur det är där!!! Kallt och ensamt!  Jag har läst deras journaler och vet att läkarna gör sitt jobb mer än bra. Utmärkt, skulle jag vilja säga!

Men när min egna lilla mamma fick sin diagnos blev jag blind. Förstod plötsligt ingenting. Det enda jag visste var att MIN fina gosiga mamma skulle dö och lämna oss. Jag blev livrädd! Jag visste ju vad cancersjuka människor och deras anhöriga gick igenom och att jag nu själv skulle få se min EGNA mamma genomlida detta var så overkligt. OVERKLIGT och så oerhört LEDSAMT.

En skräck att tänka sig mamma i det kalla ensamma rummet. Vill inte!!! Vill inte!!! VILL INTE!

Jag har varit bakom kulisserna och vet därför att mammas läkare inte sa hela sanningen. Jag vet att det inte hade spelat någon roll men just då ville jag veta ALLT. Så jag bad helt enkelt om att få läsa hennes journal och läste det jag egentligen inte ville veta. Hon hade mer än en tumör i hjärnan, hon hade två och ytterligare en förändring som det så fint kallas. Fullt med metastaser på skelettet...

Min mamma dog av lungcancer

Hon fick leva i åtta månader från den dagen hon fick sin diagnos och somnade lugnt in på självaste alla helgons dag den 3:e November 2007

Underbara höst. . .

Vilka härliga dagar vi haft. Strålande sol och lagom mycket vind som rufsar om håret...

Grannen har tydligen fått fnatt och fällt en stor björk på sin tomt. För mig betyder det bara mer sol i min rabatt på baksidan och känns som ett stort plus! Lättare att hitta växter som trivs i sol än i skugga. Trots att grannarna är lite "knäppa" som matar rådjur mitt i villaområdet måste jag säga att de kämpat bra med björken...

Vi har äntligen införskaffat en lövblås/sug som dessutom hackar sönder löven! Det blir minsann inga 22 säckar fyllda med löv detta år, inte! Den fungerar alldeles utmärkt och det är skönt att slippa kratta och plocka. Den kan även användas på grus och det är nödvändigt här hos oss då våran infart är grusad.

//C